Vad hände?
Som ni läste i beskrivningen ska jag berätta vad som egentligen hände den 7:e oktober 2015.
Några dagar tidigare hade jag varit hos vårdcentralen för att kolla upp min extrema huvudvärk som inte ville ge sig. De kom inte fram till något då men tog lite prover för säkerhetsskull. Två dagar senare fick vi svaren på proverna och de tydde på att det var borellia, så vi åkte in till akuten. När jag kom till akuten gjordes massa tester och prover och man insåg att det var något värre än borellia. Efter några timmar på akuten började mina ben bli svaga så de satte mig i en rullstol. Efter många undersökningar fick jag göra en så kallad MR-röntgen (det är en magnet röntgen för att kolla ryggen och hjärnan). När röntgen var över kunde jag knappt stå, var nära att ramla ihop inne på toaletten. Vi fick inga svar på röntgen direkt utan jag fick läggas in på barn avdelningen över natten. Sent på kvällen fick jag ta ett ryggmärgsprov, detta är ett prov som vanligtvis brukar göra ganska ont men vid det här laget hade jag ingen känsel i ryggen eller benen.
Första natten på sjukhuset var jag väldigt sjuk, jag kräktes flera gånger och kunde inte vända mig om själv i sängen. De satte in en kortisonbehandling den natten och det fick jag många gånger under sjukhusvistelsen.
Några dagar tidigare hade jag varit hos vårdcentralen för att kolla upp min extrema huvudvärk som inte ville ge sig. De kom inte fram till något då men tog lite prover för säkerhetsskull. Två dagar senare fick vi svaren på proverna och de tydde på att det var borellia, så vi åkte in till akuten. När jag kom till akuten gjordes massa tester och prover och man insåg att det var något värre än borellia. Efter några timmar på akuten började mina ben bli svaga så de satte mig i en rullstol. Efter många undersökningar fick jag göra en så kallad MR-röntgen (det är en magnet röntgen för att kolla ryggen och hjärnan). När röntgen var över kunde jag knappt stå, var nära att ramla ihop inne på toaletten. Vi fick inga svar på röntgen direkt utan jag fick läggas in på barn avdelningen över natten. Sent på kvällen fick jag ta ett ryggmärgsprov, detta är ett prov som vanligtvis brukar göra ganska ont men vid det här laget hade jag ingen känsel i ryggen eller benen.
Första natten på sjukhuset var jag väldigt sjuk, jag kräktes flera gånger och kunde inte vända mig om själv i sängen. De satte in en kortisonbehandling den natten och det fick jag många gånger under sjukhusvistelsen.
Morgonen efter var benen och högerarmen helt förlamade och jag fick reda på att jag hade myelit (en inflammation i hjärnan och ryggmärgen) men man visste inte hur jag fått denna inflammationen. Nu var den stora frågan om jag skulle kunna gå igen eller om jag skulle vara förlamad hela livet, hur länge jag skulle bli kvar på sjukhuset och vad som egentligen skulle bli av mig
Veckorna gick och det mesta stod stilla, benen var fortfarande borta och läkarna kom inte fram till någonting. När armen äntligen började fungera lite smått hände det som jag anser vara det värsta under hela sjukhustiden, jag fick en väldigt allvarlig allergiskreaktion. Två veckor efter den första MR-röntgen skulle jag göra en till för att se om inflammtionen lugnat sig eller blivit värre och det var då allt gick fel. När man gör en MR-röntgen får man en vätska insprutad i blodet som kallas för kontrastvätska som jag inte tålde.
Jag lägger upp en bild på mig hur jag såg ut när det mesta av utslagen gett sig, (ville inte ens kolla mig själv i spegeln när jag var som värst)
Det får räcka för idag annars blir det ett alldeles för långt inlägg!
Kram
Kram

